gatiMgatvA
gatiṃgatvā , ger. , to prec. , q.v. , having thoroughly comprehended , at end of cpd. in Laṅk 72.13 (prose) -pañcadharmasvabhāvanairātmyalakṣaṇadvaya-gatiṃgatvā, cf. 2.2 pañcadharmasvabhāvavijñānanairātmyādvaya-gatiṃgataiḥ; with acc. object, Sukh 36.12 aprameyāsaṃkhyeyāṃl lokadhātūn gatiṃgatvā (here perhaps in physical sense, having penetrated, permeated? ) sattvebhyo dharmaṃ deśayanti.